Jag gjorde nyligen ett hembesök till en av mina vänner och berättade om Tron. Det som jag hade tänkt göra var att dra Annas presentation. Jag hade läst texten några gånger innan och var förberedd. Hembesökte gick bra, min vän tyckte jag gjorde en bra presentation, inte för mycket och inte för lite men samtidigt enkelt och tydligt. Han fastnade för liknelsen med solen och speglar, det gav honom en ökad förståelse om hur alla religioner hänger ihop sa han. Efter ca 30 minuter när det kändes naturligt så frågade jag han var intresserad av att gå en studie cirkel. Jag klargjorde att man utgår från Bahai citaten och därefter har det som diskussionsunderlag. Vidare berättade jag att det ger en struktur för att börja tänka på större livsfrågor som meningen med livet och varför man existerar. Jag var noga med att lyfta fram att det inte är teoretisk utan ger även mycket inspiration till hur man kan utvecklas som människa i sin vardag. Min vän sa att han var positiv till detta och skulle ta till sig det och fundera lite. Det är några reflektioner jag gjort nu när jag har dragit Annas presentation. Dessa är;
Jag hade läst presentationen och kände mig förberedd men när jag väl skulle berätta så kom inte orden lika naturligt som jag trodde de skulle göra. Insåg att man behöver öva, man behöver berätta den flera gånger så att det känns naturligt. Andra reflektionen var att jag inte kunde citaten utantill och kände direkt att det hämmade mig lite, jag ville använda dem när jag berättade men kände inte det lämpligt att hämta min papper för att läsa från dem. Min tredje reflektion är att man kan nog inte alltid bara dra presentationen, man måste nog vara så van vid den så att man naturligt kan finna alternativa formuleringar som är anpassade till den som lyssnar.
Nu ska jag öva mer på presentationen, det är i övandet jag lär mig, det ser jag nu.
