Övning ger färdighet

Jag gjorde nyligen ett hembesök till en av mina vänner och berättade om Tron. Det som jag hade tänkt göra var att dra Annas presentation. Jag hade läst texten några gånger innan och var förberedd. Hembesökte gick bra, min vän tyckte jag gjorde en bra presentation, inte för mycket och inte för lite men samtidigt enkelt och tydligt. Han fastnade för liknelsen med solen och speglar, det gav honom en ökad förståelse om hur alla religioner hänger ihop sa han. Efter ca 30 minuter när det kändes naturligt så frågade jag han var intresserad av att gå en studie cirkel. Jag klargjorde att man utgår från Bahai citaten och därefter har det som diskussionsunderlag. Vidare berättade jag att det ger en struktur för att börja tänka på större livsfrågor som meningen med livet och varför man existerar. Jag var noga med att lyfta fram att det inte är teoretisk utan ger även mycket inspiration till hur man kan utvecklas som människa i sin vardag. Min vän sa att han var positiv till detta och skulle ta till sig det och fundera lite. Det är några reflektioner jag gjort nu när jag har dragit Annas presentation. Dessa är;
Jag hade läst presentationen och kände mig förberedd men när jag väl skulle berätta så kom inte orden lika naturligt som jag trodde de skulle göra. Insåg att man behöver öva, man behöver berätta den flera gånger så att det känns naturligt. Andra reflektionen var att jag inte kunde citaten utantill och kände direkt att det hämmade mig lite, jag ville använda dem när jag berättade men kände inte det lämpligt att hämta min papper för att läsa från dem. Min tredje reflektion är att man kan nog inte alltid bara dra presentationen, man måste nog vara så van vid den så att man naturligt kan finna alternativa formuleringar som är anpassade till den som lyssnar.
Nu ska jag öva mer på presentationen, det är i övandet jag lär mig, det ser jag nu.

Konst är kung!

Vi blev nyss klara med del 2 i bok 1, som handlar om bön. Inför våran senaste träff så hade jag förberett några fina enkla böner som jag skrev ut på genomskinligt silvrigt papper och några fina kort med olika mönster på. Efter att ha studerat några avsnitt i boken så tog vi en paus och började klippa och klistra och sätta ihop dom olika bönerna på korten. Det var en mycket avslappnande atmosfär, och alla gjorde riktigt fina kort. Några exempel på hur korten blev ser ni nedan! Det som var riktigt glädjande för mig var entusiasmen hos alla deltagare. Jag börjar förstå vikten i övningarna i Ruhi-böckerna och även användandet av konst som naturligt kan relateras till materialet vi studerar.

Vad har du gillat i din studiecirkel?

Jag skulle vilja dela med mig av två erfarenheter jag har från två olika studeicirklar, bok 1, och varför jag tyckte de var så bra. I båda grupperna hade jag vänner som inte var bahaier och jag tyckte verkligen det tillförde mycket. Helt plötsligt kom nya diskussioner och infallsvinklar. Dessa båda grupper upplevde jag som väldigt bra men också väldigt olika.
Den ena gruppen bestod bara av ungdomar, och vi hade en livlig stämning och varje gång avslutade vi med att köra scharader vilket framkallade oerhört mycket skratt och en stark gemenskap. Däremot under tiden vi gick igenom materialet fanns utrymme reflektion och stillhet. I den andra studeicirkeln var det fler med olika åldrar. När alla relaterar olika citat och principer till sina egna liv blir det en större variation och ett bredare spektrum. Genom middagar innan vi satte igång med själva materialet fick vi också mycket social samvaro vilket gör att man lär känna och uppskatta varandra och kan prata och diskutera mycket mer öppet och fritt. En mycket viktig del i att denna cirkel blev lyckad var att handledaren var väldigt förberedd, vilket jag tror är A och O. Mycket konst på gräsrotsnivå vävdes in och vi fick måla akvarell, göra sketcher av situationer och pröva på olika musikintrument. Dessa aktiviteter relaterades till materialet på ett naturligt sätt.

Flera som aldrig deltagit i något liknande uppgav att de kände att detta hjälpt dem väldigt mycket i deras strävan att bli bättre människor, att de tyckt det var jätteroligt och att de ville fortsätta. För mig var det ett sätt att påminnas om det andliga i vardagen och få en "påfyllning". Samtidigt fick jag en djupare förståelse av flera bahai-citats innebörd och hur det blir om man tillämpar dem. Det är också en stor glädje att dela dessa citat med kompisar som får upptäcka dessa för första gången.

Några utmaningar vi stötte på var att om man är många i en grupp är det svårt att hitta en tid som passar alla och det blir alltid någon som inte är med. Ibland kunde det också bli utsvävningar i diskussionerna och ibland var det svårt att hitta sin roller ( vad ligger på handledaren, vad ligger på gruppen och vad åligger deltagarna personligen). En viktig utmaning var också att lyssna och visa att citat kan förstås och tolkas på flera sätt. Ibland var det viktigt att sätta vissa citat i ett sammanhang så att de inte missförstås och lättare kan tas till sig, särskilt för människor som kommer i kontakt med bahai-skrifter för första gången, men även för de som har läst citaten många gånger.Det vore roligt och intressant att höra vilka aspekter andra uppskattat/tyckt var viktigt i sin studiecirkel. Vilka utmaningar fanns? Vad uppskattade DU?

Att fläta in hembesök i studiecirkeln ökar förståelse

På våren startade vårat undervisningsteam en studiecirkel med två av våra vänner. Vi har långsamt gått framåt i bok 1 och haft väldigt positiva diskussioner om andlig utveckling och själens liv. Efter att ha läst många olika citat från Baha'u'llah, Abdu'l-Baha och Shoghi Effendi under våra studiecirklar och andaktsmöten så kände vi av en liten bit av en förvirring hos dom två vännerna, och vi kom fram till att det är dags att berätta lite mer för dem om Förbundet.

Jag ringde upp en av vännerna och frågade om jag kunde få hälsa på henne och skulle gärna vilja prata med henne om saker vi diskuterat under våra studiecirkel träffar. Hon tyckte att det lät mycket trevligt och ville även bjuda på middag! När jag besökte henne så prata vi om dom olika världsreligionerna, och jag berättade för henne om Förbundet. Hon blev väldigt imponerad av hur väl genomtänkt allt är inom Baha'i tron. Nästa gång vi träffades för att studera citaten i bok 1 så var plötsligt inte alla namn lika förvirrande längre. Detta kändes speciellt viktigt när vi kom in i del 2 av boken, där vi studerar böner som är uppenbarade av båda Baha'u'llah och Abdu'l-Baha, och även Bab.

Hembesök vol 2: Produktivt om prioritering

Jag ringde till en av bahá'í-vännerna i Stockholm och besökte henne eller gjorde ett så kallat hembesök. Under telefonsamtalet sa jag till henne att det skulle vara trevligt att ses och prata om ett andligt tema. Hon förklarade då för mig att hon under den senaste tiden har funderat ofta på hur man borde prioritera sin tid så att man kan medverka på bahá'íaktiviteterna, även om man har mycket annat så som ett jobb som tar mycket av ens tid. Så vi bestämde att vi skulle prata om detta när vi sågs. Jag åkte hem till henne och vi började prata om olika aspekter av tron. Hon läste även en text till mig från skrifterna som hon tycker väldigt mycket om. Vi hade mycket trevligt tillsammans och båda kände att det skulle vara roligt att fortsätta ses och prata om olika teman relaterat till tron.